Hyper-V tillgänglig som stand alone
Tycker det är på sin plats att berätta lite om det som annonserades på IT -Forum angående virtualisering.
Som jag tidigare nämnt är Windows Server Virtualization utbytt mot namnet Hyper-V. Hyper-V är alltså den hypervisor baserade tekniken som man adderar som en serverroll, kommer finnas tillgänglig både för server core och full installation av Windows Server 2008. Det som är nytt är att Hyper-V skall finnas tillgänglig som en helt självständig lösning, du köper enbart Hyper -V! Hyper-V kommer att kosta 28 dollar. Om man väljer att köpa Windows Server 2008 är alltså hyper-V en serverroll man adderar och inga extra kostnader tillkommer.
Hypervisorn är under 1MB i storlek och ligger närmast hårdvaran, alla operativ körs ovanför, vi har då inte längre ett värdoperativ och gästoperativ utan en primärpartition (i form av Windows Server 2008) och sekundärpartitioner (som kan vara i stort sett vilket operativ som helst). Windows Vista Windows server 2003 och windows server 2008 är här enligtened operativ, de vet om hypervisorn och kan utnyttja tekniken för bättre prestanda. I virtualiseringslingo kallas detta för att operativen är paravirtualiserade, de har egenskaper specifika för att köras virtualiserade.
Man kan även köra andra operativsystem, windows Bob tillexmpel (är det ngn som minns Microsofts misslyckade försök till ett lättanvänt operativsystem?) Jag tar Bob som exempel då det är ett gammalt operativ och inte utrustat med virtualiseringsegenskaper. Detta operativ körs i emulerat mode, hårdvaran emuleras i mjukvara och vi kan köra även ett gammalt operativ på hypervisorn, men med mer prestandaförluster än vad ett enlightened operativ har. Det coolaste är väl ändå att vi kan köra linuxbaserade operativ på hypervisorn - samarbetet med Xensource (open source världens alternativ för virtualisering) gör att detta fungerar tillsammans med Microsofts hypervisor.
Ok, hypervisor, enlightened, begrepp som emulering och syntetiska devices, vad är vad och varför har Microsoft övergått till en annan arkitektur när det kommer till virtualisering?
När Windows kör tror det att det är i kontroll över alla komponenter som existerar i datorn. Om man kör vituella maskiner måste man alternera mellan dessa olika operativ som alla tror att de bestämmer. Det måste finnas en komponent som är starkare än Windows och som göra att man kan switcha mellan olika virtuella maskiner. Detta är vad Virtual Machine Monitor (VMM) gör. Denna körs i ring 0. Detta är något man installerar i operativsystemet i Virtual PC och Virtual Server. I Hyper-V är denna komponent nedflyttad och heter istället hypervisor. Det är en väldigt liten komponent, men det är den kod som gör att man kan alternera mellan olika maskiner. När en applikation (som kör i ring 3) i Virtual PC och Virtual Server vill göra någonting, exempelvis skriva till printer porten, plockar windows i den virtuella maskinen upp detta och skriver till printer porten i den virtuella hårdvaran. Windows i den virtuella maskinen tror sedan att allt är klart, men nu tar Virtual Machine Monitor vid, koordinerar med det "riktiga" Windows i värdpartitionen som sedan skriver till den egentliga hårdvaran.
I Hyper-V kan man säga att det inte finns något värdoperativ. Alla körs som gäster då de ligger ovanför hypervisorn. Hypervisorn är bara ansvarig för att alternera mellan olika OS som körs, CPU och minne hanteras av hypervisorn. Drivrutiner hanteras inte av hypervisorn. Det finns två typer av hårdvarurepresentation i de virtuella maskinerna nu, den gamla emulerade hårdvaran vilket gör att du lätt kan flytta över från virtual PC och att över 1000 operativ är kompatibla med Hyper-V, och den nya syntetiska hårdvaran.
Om en sekundärpartition vill göra någonting, exempelvis disk access, kommer denna request att nå windows i den virtuella maskinen. Windows kan då antingen använda sig av den gamla metoden som är beskriven ovan, med emulerad hårdvara, eller så använder vi oss istället av virtual service consumers (VSC) och virtual service providers (VSP). Detta är drivrutiner inuti windows sekundärpartitioner och agerar som hårdvara. Sedan gäller det att få aktuell förfrågan över till primärpartitionen. Primärpartitionen har access till hårdvara, och det är här drivrutinerna för den egentliga hårdvaran finns. Man använder sig av en sk VM buss, vilket är en virtuell buss som existerar i minne, för att kommunicera mellan partitionerna.
Fördelar med Hyper-V: bättre prestanda är den största fördelen med hypervisorn. Det finns även andra saker, högre säkerhet då om ngt skulle inträffa med primärpartitionen äventyras inte de andra partitionerna.
Hypervisorn får absolut inte äventyras, och det är bland annat därför Microsoft har valt att implementera en Microkernelized hypervisor istället för en monolithic (som vissa andra leverantörer har valt), mer om det i kommande blogginlägg.
