Michael Anderberg, IT Pro Evangelist, Microsoft AB

Michael jobbar som IT Pro Evangelist på Microsoft i Sverige och fokuserar framförallt på Windows Plattformen och Säkerhet. Han är också en eftersökt talare både nationellt och internationellt inom dessa ämnen.

Blogs

Angående brist på sökande till IT utbildningar

  • Comments 3
  • Likes

Hej,

Jag satt häromdagen och läste ikapp lite i min hög med CS efter sommaren och snubblade över ett antal artiklar om att man är bekymrad över nedgången i antalet sökande till data och IT relaterade utbildningar på landets Högskolor och Universitet.

"Färre systemvetare leder till mer outsourcing" av Lars Danielsson
"Svalt intresse för höstens it-utbildningar" av Rebecka Guzmán
"Ny handlingsplan ska få fler it-kvinnor till toppen" av Rebecka Guzmán

Citat ur Compueter Sweden, 2006-07-28

Vad kan göras? Orsakarna till att de unga i så hög grad väljer bort it-utbildningar är många. 

Fördomar om hur det är att jobba i it-svägen är helt klart en av dem. 

Många unga föreställer sig att it-utbildningar leder till enformiga och tråkiga jobb framför dataskärmar, jobb som man dessutom riskerar att få sparken ifrån, vilket hände när it-bubblan sprack.

Slut citat

Ehuru jag kan tycka att det är tråkigt att se denna utveckling så kan jag inte undgå att tänka att man delvis missar poängen från såväl Verket för Högskoleservice som Computer Swedens sida... jag vill slå fast att detta är mina tankar och inte Microsofts officiella policy eller liknande, låt mig förklara vad jag menar och kommentera gärna, men först lite andra saker;

Jag är själv systemvetare i botten även om jag faktiskt saknar några poäng för att bli helt klar, jag tillhörde den grupp människor som fick jobb redan innan vi vara klara under början och mitten av 90-talet när det var bra fart på IT-marknaden. För några veckor sedan var jag och hälsade på och gästföreläste på min gamla Högskolan, Högskolan Dalarna, och kunde inte bli annat än lite beklämd. För även om mitt gamla program Systemvetenskap fortfarande finns kvar så hade man numera lagt ner en stor del av de ingenjörsutbildningar som tidigare fanns, bl.a. Datoringenjör, 120p.

Nu till varför jag tror man missar poängen delvis. För precis som jag har citerat ovan så tror man att den här utvecklingen beror på en viss rädsla och dessutom delvis felaktiga kunskaper och insyn i vad en datorrelaterad utbildning såväl som ett jobb inom det området handlar om (från de sökandes sida), men framför allt så tror jag att man (från utbildningsinstitutionernas såväl som VHS, Riksdags och Regeringens sida) missar vad skolornas roll i den här utveckling skall vara?

Till att börja med tror jag att det finns en grav missuppfattning om vad den här branchen handlar om, dagens ungdomar ser artiklar om Framtidsfabriken, Skype, Poker-siter och diverse spelföretags och andra framgångsberättelser. Det sprider sig en tro att man med minimalt med utbildning, inga som helst affärskunskaper och framförallt maximalt ett års satsning av sitt liv snart skall kunna dra sig tillbaka i sin Ferrari och bli filantrop. Se bara till att t.ex. utbildningar kring dataspelsutveckling som är de enda som går framåt i antalet sökande. Förlåt, men inget kunde vara längra från sanningen! Visst finns det de som har haft tur och som har tjänat grova pengar, men för de allra flesta så kommer det aldrig att bli så - tjusningen och glädjen skall ligga i VAD man gör, INTE vad det GER på kort sikt. Datorspelsindustrin omsätter i dag lika mycket pengar som filmbranchen och musikbranchen, men det är också ungefär lika tufft att lyckas, bara för att man kan lippsynca i badrummet så blir man inte automatiskt etta på Billboardlistan, samma med spelutvecklare, en på tusen kanske i bästa fall blir duktiga nog att nå Ferrarin, resten har kanske i och för sig tillfredställande och roliga jobb, men långt ifrån drömmen som de nog hade när de sökte in på utbildningen?

Samma sak med tjejer i databranchen, min definitiva tro är att vi killar få se upp, när tiden bara är mogen kommer tjejerna valsa rakt över oss i branchen om vi inte ser upp. Men för att detta skall ske så måste ett par andra saker ske först. Först och främst vill jag bara slå fast att jag för egen del välkomnar fler tjejer i branchen, inte minst för att tvätta bort lite av "lumpenstämningen".
Min lista över vad jag tror måste ske för att detta skall hända ser ut som följer:

  • Föräldrar måste börja uppmuntra även sina döttrar att använda och lära sig om datorn, men det måste ske på deras vis. Men våga ge dottern en XBox eller PC också inte bara sonen. Programering och tekniken i sig är kanske inte det första som lockar i många fall, dessa intressen kommer senare, däremot användandet av maskinen och mjukvaran och vad det ger och därmed även farorna som finns i vad som kan tyckas vara lite oskyldigt chattande med en webcam men som kan sluta väldigt tragiskt.
  • Mer uppmuntran för tjejerna (men även för killarna) av att lära sig om och använda sig av datorer och Internet i utbildningen, ändå från grundskolan och uppåt och här kommer en av de första stora anledningarna till varför tjejerna kan tänkas köra över oss på sikt; De mognar snabbare mentalt, sorry men så är det, en tjej på 11-12 år kan man hålla en vettig konversation med medan killarna inte slutar med kiss och bajshumorn och trimmandet av moppar förrän uppåt 20-års åldern, det blir cirkus 8 års försprång för tjejerna om de får chansen och rätt uppmuntran - det är mer än en komplett högskoleingenjörsutbildning inklusive doktorandstudier tar - fundera på det ett tag...
  • Tjejers förmåga att faktiskt hålla flera trådar igång i huvudet samtidigt och trots detta inte förlora siktet på målet är någonting som vi killar måste bli bättre på, vi kan vara ruggigt enkelspåriga ibland och om man tittar t.ex ¨på ett komplext programeringsprojekt inte minst på Program Manager nivå, så kan man lätt se att det är stora fördelar att kunna just tänka i flera led samtidigt.
  • Sluta försöka tvinga in tjejer där de inte vill vara, behövs, önskar vara och så vidare. Viljan att jobba med datorrelaterade yrken måste komma ifrån en själv inte via kvotering, arbetsmarknadspolitiska program och liknande - planekonomi fungerar helt enkelt inte, vilket har bevisats gång på gång på gång. Oroa er heller inte för tjejernas andel av chefs- och styrelseroller, med ett växande intresse, växande kunskaper och antal så kommer detta att komma med automatik i förlängningen.

Sedan till själva utbildningen. Svenska Högskolor och Universitet kan inte vara och skall inte vara yrkesutbildningar, de skall vara akademiska läroinstitutioner med uppgiften att överbrygga och hantera den naturliga kunskapslucka som finns mellan Gymnasiet och en vidare påbyggnad som forskningsstuderande/forskare/dotorand etc etc. De skall lära ut kritiskt tänkande, logik, informationsinsamlings/gransknings och sållningskunskaper etc för att förbereda för forskning såväl som mer komplexa och ansvarsfulla jobb inom näringslivet. Men om man tittar på hur skolornas utbildningar ser ut så ger det t.ex kurser enligt nedan:

Internet och WWW, 5p
Java-utveckling, 5p

osv - my God, that's sooo 90's! Skolan kan möjligen lära ut grundläggande HTML-programmering på grundskolenivå, men på Högskolenivå är det för sent och för lätt - det går inte att idag få jobb som webbprogrammerare om du bara kan HTML, man måste kunna CSS, databaser, säkerhet med mera mera och detta skulle iofs de också kunna lära ut men av naturliga skäl så kan aldrig en skola hänga med i näringslivets takt, de kommer alltid ligga några år efter eftersom först måste tekniken komma, etableras, lärarens skall lära sig det, kursen skall tas fram och slutligen ges... detta tar tid. Javaprogrammering samma sak, vem vill ha det idag när det finns tekniker som .NET, Ajax, C# etc etc tekniker som har visat sig vara på snabbare och framförallt säkrare i sina implementationer. Nä, skolorna borde nog hellre outsourca dessa utbildningar till de datautbildningsföretag som finns t.ex. Cornerstone, Jönsson och Lepp, Informator osv osv (jag framhåller ingen speciell utan de är exempel), institutioner som faktiskt har en suck att hänga med i framkant. Däremot just det kritiska tänkandet inte minst när det gäller säkerheten i programmeringsprojekt och så vidare, det skulle skolorna kunna hjälpa till med, då det handlar om mer holistiska synsätt än pang på rödbettan grejer.

Däremot borde högskolorna ägna sig mer åt utbildningar i stil med t.ex. "Concepts of Programming Languages" en kurs framtagen av Prof. Bob Sebasta vid the University of Colorado (eller han var när jag läste kursen för drygt 10 år sedan) som går ut på vad olika programmeringspråk är starka på, svaga på och rätt eller fel val i olika projekt, dvs bredden och helikoptersynen i ett projekt tillsammans med projektlednings- såväl som projektarbeteskunskaper eftersom det ofta är så man jobbar i näringslivet sedan. Observera inget lallande med grupparbeten nu, utan att man t.ex. läser programmerings och systemeringskurser i form av ett praktiskt projekt med roller, ansvar och uppföljning. Det Högskolorna och Universiteten däremot kan bli starka på är forskningen och även det i samarbete med näringslivet, titta t.ex. på Microsoft Research och den typ av projekt de sysslar med. Dvs projekt som är viktiga men som tar för lång tid i anspråk för att vara intressant för att näringslivet skall satsa pengar på det på kort sikt.

Och slutligen, använd gärna mig själv och mina kollegor bland Microsofts Evangelister, vi kan komma ut till Högskolor och Universitet men även Gymnasieskolor och prata om vad vi gör, vad vi gillar och varför vi trivs i IT-branchen. Men även naturligtvis för att tända gnistan genom att prata om och vissa det absolut senaste som finns eller kommer inom de närmaste åren. Ett bra sätt att boka oss är t.ex. via Transfer som sköter just och stöder sådana kontakter. Men självklart kan ni höra av er direkt också. Dock bör publikerna helst vara minst 30-talet personer gärna fler, inte för att vi inte tycker det kul annars utan helt enkelt för att vi är 5 stycken som skall täcka hela Sveriges behov.

Mina två cent,

Micke

Comments
  • Instämmer med föregående talare.

  • Jag kan inte annat än att hålla med dig. Det talas ofta om Sverige som ett spjutspetsland; och politiker är inte sena att påpeka att vi är ett av världens mest högteknologiska länder. För mig är detta helt ofattbart. På några av vårt lands största högskolor och universitet sitter studenter och programmerar "för hand", på papper (det är inget skämt, jag har gjort det). Jag har också skrivit totalt meningslösa applikationer - och blivit instruerad att använda metoder som anses vara bad practice - i uråldriga java-versioner, på maskiner som såg sina glansdagar ungefär sju år tidigare. Emacs i all ära, men kunde vi inte åtminstånde fått ett alternativ?

    Efter ungefär 2,5 år fick jag nog. Anledningen? För första gången i mitt liv såg jag ingen glädje i att sitta och knacka kod längre. Jag lämnade universitetet utan examen, och gick till ett företag för att jobba som utvecklare. Lyckligtvis har jag idag återfått min passion för utveckling. Från och med nu, så är det certifieringar och seminarier som gäller för mig.

  • Jag håller med dig i din blogg här och kan tillägga att det är även fel på dagens system med vidare utbildningar, jag själv t.e.x "bor" i fel kommun.... Hade jag bott i grannkommunen hade jag kunnat söka en utbildning som hade lett mig till en certifiering (MCSE) nu får jag leva kvar i en dröm om en sådan utbildning då jag själv inte har råd att först ta tjänstledigt och sedan gå till en privat firma och gå dessa kurser.

Your comment has been posted.   Close
Thank you, your comment requires moderation so it may take a while to appear.   Close
Leave a Comment